Tillfälligt avbrott. Jag läser era, men har tröttnat på att skriva. Kanske skriver jag snart igen, kanske inte?
Vi får se.
Det är nog inte så många som saknar mig ändå! Skriv så fall en kommentar! ♥

Ibland när man är depp så behöver man någon. Men just nu är en av mina bästa vänner (min söta E) så ledsen och deppig så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Hon får inte vara ledsen. Hon är den som alltid är glad och positiv. Det gör ont i mig att se henne så ledsen. Jag hade verkligen behövt M just nu som en vän att prata med om detta, hon är lite utomstående när det gäller detta. Hon känner inte världens bästa E som jag gör och det hade varit skönt att få prata med henne. Men det känns som det har runnit ut i sanden. Men just nu är jag själv så ledsen när bästa E är ledsen. Du kommer väl ihåg våra ord gumman sen barnsben? "Hoppar du, hoppar jag, gråter du, gråter jag!" Jag vill bara se ditt leende igen gumman, och allt löser sig alltid. Även när det gäller detta. Inte ens K är hemma ikväll när jag hade behövt få en välbehövlig kram.
Men världens bästa svärmor ringde innan och fråga om jag ville vara lite taxi till dem (svaret var givetvis JA), och sa även att jag kunde komma ut en stund innan och prata lite så slapp jag sitta hemma och ha tråkigt. Så jag gick ut och kissa Nelly sen körde jag till Paradiset (Torpet med andra ord...) Och där fick jag en välbehövlig kram.
Det är tur att man har så bra svärföräldrar och givetvis mina egna föräldrar. Ni är bäst och ni rockar skiten av allt. Ni betyder väldigt mycket. ♥
Men just nu känns det som tårarna ska rinna, för när inte mina vänner mår bra, då mår inte jag heller bra. Och på sista tiden har så mycket annat hänt.
Jag och världens bästa och sötaste A satt igår kväll hemma hos mig och prata om vår kära E. Hur vi skulle hjälpa henne och hennes familj? Men vad fan ska man göra när situationen är som den är (ni fattar inte vad jag yrar om och det är menningen, det är alldeles för privat..). När E ibland frågar mig något hur hon ska göra med vissa saker så har man inga svar. Jag vet inte hur jag ska hjälpa henne/dem. Jag kan bara finnas här för dig gumman och det vet du att jag gör. Kommer du ihåg låten "Vi är vänner, vi är friends" med gruppen Vänner? I just den låten så sjöng dom en mening som vi använde flitigt till varandra på skoltiden "Om du kommer hem till mig, mitt i natten det är okej" och det stämmer så jävla bra. Gumman, jag finns här. Så fort du behöver en kram så kom. Jag ska ta emot dig med öppna armar. ♥

Vad fan är det som händer? På detta året - 2008 har (redan) två unga grabbar lämnat oss. Som är kända här i Ystad. Jag förstår fan inte vad som händer med världen? Sedan 2006 så har en massa ungdomar som man känner/visste vem de va lämnat jord-livet. Självmord och olyckor. Vad fan händer? Kan någon berätta vad det är som händer? För jag förstår ingenting. Det är så tragiskt allt som har hänt och allting verkar bli värre med åren.
Kan bara beklaga sorgen för er som kände dessa två GRABBAR. Jag visste bara vem de var.

Dagen igår var great. Svärfar hade sin efterlängtade 60 års fest och det var superkul. Trevligt folk, musik och supergod mat. Fantastiskt.
Dagen började med att jag och koffe åkte och hämta Nelly hos mina föräldrar. Sedan åkte jag till festlokalen och hjälpte svärföräldrarna att städa. Och nu har jag och K och hans syster med pojkvän ätit rester från igår och vi ska sega i soffan hela kvällen. Vi fick vårt festande igår, dessutom så ska jag jobba imorgon.

---

Nu till något annat, jag får väl göra en sammanfattning av året som gått, (precis som alla andra redan gjort).
Mycket glädje, mycket jobb och mycket kärlek, har tyvärr funnits lite sorg med.

Året började med min och K's födelsedagar (januari & mars.) Och från början av året så har jag jobbat mycket. På olika jobb, fått mycket erfarenhet och meriter. Fick mitt körkort i mars (7:de). Köpte bil den 14:de. En Golf.
I Maj hände något sorligt, en gammal skolkompis dog i en trafikolycka. Någon vecka senare så är det en annan "skolkompis" (kände ej varandra, men var en mycket nära vän till några av mina kompisar..), som tog sitt liv.
I maj fira vi även min farmor och farfar som blev 70/75 år gamla.
Koffe och jag har hittat världens mysigaste lägenhet, flytta in i juni. Trivs som fiskarna i vattnet.
Under hela hösten har vi jobbat och fixat med lägenheten. Umgåtts med vänner och hunnit med att ha inflyttningsfest. Någon vidare sommar har vi dock inte upplevt så några bad och soliga strandminnen har vi inte. I november fick K fast jobb i Tomelilla. Och i december gjorde vi något stort - vi blev med hundvalp. Nelly. Världens sötaste Nelly. Varit många födelsedagar att fira under hösten, knappt hunnit med. Min barndomsvän har flyttat hemifrån, hennes föräldrar har gått skilda vägar (de har typ varit mina extra föräldrar när vi var små). Så det var en tråkig nyhet. Har tappat kontakten med en vän, som stod mig väldigt nära. Som var min andra hälft, men ibland är det så tyvärr. Vi har börjat prata lite nu igen, vi får väl se vart det leder, för du har verkligen sårat mig.
Det blev jul igen och alla satte fram sina tomtar och stjärnor och åt sig feta av all julmat. Förutom jag, för Nelly motionerar en väldigt bra. Tommy hade tidernas bästa födelsedagsfest som bestod av glädjetårar, musik, kärlek och god mat - precis som det ska vara när det är Eva som lagat maten.
Idag är det bakisdag och med det menas Coca cola och myskläder och en skön soffa. Jag, K, Johanna och Anton plus våra två finaste katter Teddii och Ceasar och hunden Nelly ska se på film alldeles strax och fira in det nya året. Om vi ens klarar vara vakna så länge.

Gott nytt år. ♥

Min K är världens sötaste förresten (men det visste ni säkert redan...). Igår kl 17 så sa han att han skulle till jobbet igen. (Han brukar börja då så jag trodde det). Sen vid 17.30 ungefär så ringde det på dörren när jag satt och åt middag. Och jag skrek "kom in" men ingen öppnade så jag fick gå och öppna dörren. Vem stod utanför dörren då? Jo, K. Med två stora rosor och två presenter till mig. Och jag förstod ingenting. Det första jag sa "Vi firar väl ingenting idag?". Haha. Han ville bara ge mig presenter ändå. Så söt han är.
Jag fick som sagt två rosor, bauta stora! Och ett par Björn borg trosor med nytt motiv, och tredje säsongen av vännerboxen. Hur gullig är inte han? :)

Jag kan inte fatta. Vad är det som händer detta år? Först Andreja, sen lilla Rasmus och nu Hannah? Vad fan händer? Jag vill inte påstå att jag kände dig. Du gick i åttan när jag gick i nian. Mer var det inte. Men när jag gick med Laura på gymnasiet så fick jag alltid höra hur glad hon var när du skulle komma ner till Skåne och hälsa på henne. Men nu gör du inte det längre.
Men jag tror du är med henne. Vakta över henne och Wiggo! Lova det!



Nu får ingenting mer hända. Jag har fortfarande inte fattat att Andreja heller är borta.
Men man kan säga som så, när man sätter sig i bilen är det Andreja det första jag tänker på. Man tar det försiktigt.

Usch ja. Alla ynga människor. Vad fan är det som händer?



Jag saknar att ha en vän att gråta ut hos. Någon som kan krama mig när jag behöver det. Visst jag har bra vänner, men vissa ser jag knappt röken av. Jag saknar en speciell vän. Det vi hade förr. Inte den tjej du var den senaste tiden. Då tyckte jag inte om dig. Jag skulle vilja ha den gamla tjej jag kände. Men det roliga tar slut någon gång.. Tyvärr är det så. Men gud vad jag hade behövt dig. Den gamla tjej jag kände en gång.
Men vad är det man säger? Ensam är stark?
Suck... Ja, saknar är ordet. Och det avslutar jag bloggen med.

Saknar.

Idag firar jag och K 26 månader tillsammans. Mysigt att vi har hållt ihop så länge. Tyvärr så jobbar K.
Idag kommer min fiiiina familj hit. Pappsen har ej sett lägenheten nu när vi fått i ordning. Sen ska jag åka med dem hem. Käka middag och så. Tar tåget hem senare. Slipper jag använda bilen idag. Skönt att slippa slösa bensin. Den är inte billig direkt.

Puss på hjärtat idag. saknar dig.

Ja, vad är meningen med livet i dagens samhälle? Jag tycker alla spårar ur mer och mer. Bara för jag inte vill supa varje dag i veckan, bara för jag har fast förhållande och hellre umgås med honom, så verkar folk tycka man är "töntig" i dagens samhälle. Jag vill inte supa skallen i bitar varje dag/helg. Jag tycker det är så sorgligt att se många ungdomar och barn, ja mina vänner det börjar allt längre ner i åldrarna, att supa sig dyngraka.. Det är tragiskt, sorgligt är förresten namnet på det. Visst kan det väl vara kul någon gång. Men att gå ut med sina vänner, sitta och snacka och kanske äta en god middag? Men jag tycker iaf att dagens samhälle börjar bli tragiskt. Nu ska man ha legat med minst 20 killar/tjejer för att det ska vara okej. Whaaat? Jag tycker det är så jävla äckligt så det inte är sant. Okej, alla gör vi som vi vill, men jag hade aldrig velat vara tsm med en kille som har varit med halva stans tjejer. Hur kul är det? Till slut har alla varit med alla. Nöjda då? Anna, inspirerade mig till detta inlägg, för det hon skrev var så jävla sant. Ja, mina vänner SORGLIGT är namnet. Och jag håller med på vartenda jävla ord hon skriver i detta inlägg.
Ta tag i era liv, för fan!

har allt löst sig nu mellan dig och mig. ♥

Nu tänkte jag köra ut till slingan och ta en promenad. Antingen 2,5 km eller 5 km. Får se när jag kommer fram vad jag känner för. :) Skönt att rensa tankarna lite.

Saknar darlingen ikväll.