Vinterdeppig?

Usch ja, jag är inte alls någon rolig människa för tillfället. Är så deppig över det mesta just nu. Speciellt min jobb situation. Varför kan man bara inte få ett fast jobb? Varför ska man behöva vara vikarie överallt och jobba alla jävla dagar då resten av världen är lediga? Då får jag jobba. Jag har redan blivit tillfrågad om midsommarafton/midsommardag. Jippie. Vad fan ska man säga? Jag sa att jag skulle tänka på det. Jag har fan jobbat midsommar tre år i streck tror jag. Jag är liiiiiite trött på det. Allting känns ju hopplöst när man inte har något fast. Man vet ju aldrig när man ska jobba, man vet aldrig hur mycket man ska jobba. Man vet aldrig hur mycket pengar man har varje månad, det suger. Som t.ex. denna veckan igår jobbade jag inte (ingen som var sjuk eller ledig antagligen...) och idag har ingen ringt. Undra hur det blir imorgon. Och i övermorgon. Så här har jag haft det sedan juni -06. JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ DET! Jag tycker det var så tråkigt att jag inte fick tjänsten i Bollerup, jag saknar arbetskamraterna där och det var ett drömjobb - måndag till fredag. Hur najs är inte det? Just nu vill jag att Ingelsta Kalkon ska ringa igen och erbjuda mig lite jobb i några veckor/månader framöver. Fan vad glad jag hade blivit då. Där trivdes jag också superbra! Kanontider. Och måndag till fredag jobb. Fan vad det är underbart. Tänk att jobb kan göra en så här deppig. Fan vill bara ha ett jobb. Och Arbetsförmedlingen? Vad fan har man för nytta av er? Ni har inte hjälpt mig med ett enda jobb. Vigs ängar undra om jag ville jobba där i sommar, jag vet fan inte. Kanske ingelsta hör av sig (som dom har sagt att dom ska göra...) och då jobbar jag hellre där, slipper helger och det kan även innebära jobb längre fram. För på vigs ängar är det bara några veckor under sommaren och sen några timmar per månad. Men jag klarar mig inte på det. Jag vill ha heltid. Och ja visst, hade jag velat jobba i restaurang branschen så hade jag säkerligen haft ett fast jobb. Men jag hatar RESTAURANG branschen. Jag vill jobba inom storkök. Och de jobben växer inte på träd för det är nästan ingen som släpper ett sånt jobb. De flesta stannar tills pension. Men jag vill ha ett. Och det är nu.
Men jag vet att jag kommer få ett jobb, som antagligen har varit värt att vänta på. Jag ska alltid ha det bästa.
Skönt att skriva av sig.




Lätta ditt hjärta:

Namn:
Stammis

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0