Imorse när jag vaknade trodde jag att min lilletå på högerfoten hade lossnat. Fan vad ont jag hade i den. Kollade och granskade lilletån. Värsta nageltrånget som jag trodde att jag fixade igår. Men tydligen har jag bara gjort det värre. Fick pressa ner foten i skon imorse och jag kände hur tårarna ville komma. Jag bara skrek istället och släpade mig utanför ytterdörren för att cykla iväg till ÖP för att jobba. När jag väl hade fått av mig gympaskon i omklädningsrummet och skulle ta på mig arbetsskorna så höll jag på att dö. Jag grät inombords. Hur in i bomben kan nageltrång göra så förbannat ont? Jag hade hellre skurit av mig fingerblomman (som jag gjort så många grr) än att ha så ont i lilletån. Jag tryckte ner foten i arbetsskon och haltade fram till trapporna, fick sedan ta ett trappsteg i taget för att det gjorde så ont. När jag gick så såg det nog ut som om jag vore 78 år gammal. Bara en rullator som fattas. Hoppas det går över tills imorgon. Förbannade tå. En av orsakerna till att jag hatar fötter. Det visste ni säkert inte om mig, men jag har värsta fotfobin. Jag tycker fötter är så fruktansvärt äckligt. Skulle inte ens kunna ta på någon annans fötter, ja förutom babyfötter då ;) Fick ni veta något nytt om mig idag.
Fast man ska ju vara glad att man har fötter så man kan vandra omkring. Det är inte alla som kan det.

Vilket fruktansvärt intressant inlägg. ;)