Har ett syskon. En fin lillebror vid namn Joakim.
Joakim är ungefär 2 år yngre än mig. När vi var små bråkade vi alltid. Vi typ hatade varandra. Han ville alltid vara med när jag lekte med mina kompisar, men det avskydde jag så det var inte speciellt ofta han fick vara med. Han skulle alltid jävlas med mig. Och jag skulle alltid reta upp honom för att sedan springa till mamma och skvallra. ;)
Det var ofta slagsmål mellan oss. Kommer ihåg att han slog igenom min dörr när jag sprang ifrån honom in på mitt rum. Våra föräldrar blev inte glada.

Joakim hamnade ofta i trubbel när han var liten. Han var en riktig busunge. Han gjorde det mesta man inte fick. Krossa rutor på brevduve-klubben och släppte ut alla duvor. Inte uppskattat. Han snodde en kanin från en trädgård, men försökte lura i mamma att han hittat den i ett träd (sen när klättrar kaniner i träd?). Inte uppskattat.
Han klippte av tråden som man startar gräsklipparen med och sprang in till farsan och visade stolt. Inte uppskattat. Haha, en riktig busunge var han. Och alltid full av skrapsår och blåmärken. För han klättrade i träd och rev sig, han sprang alltid i trätofflor och snubblade ofta ;) Han var en riktigt bråkstake.

När han blev tonåring så blev han tvärtom. Han var hemma-killen. Han gillade att vara hemma och titta på filmer och spela data. En riktig datanörd. :) Han hade inte så många kompisar heller, de kompisar han hade var också "datanördar". När det var helg så var LAN (man kopplar ihop sina datorer med varandra och sitter och spelar i flera dygn) det första han tänkte på, medans jag tänkte på fest, killar och alkohol. :) Vi var verkligen olika i den åldern. Jag var omgiven av vänner och var nästan aldrig hemma.


Men idag har vi en väldigt bra kontakt. Båda två bor på varsitt håll med varsin sambo och hund. :) Så idag umgås vi på ett helt annat sätt. Men visst kan vi få våra damp ryck emellanåt.
Min bror är finast i världen och jag vet inte vad jag skulle göra utan honom. Jag älskar dig, lillebror. ♥